"are you still jumping out of windows in expensive clothes"
Vem är du idag? Från sekunden du vaknade visste du hur du skulle känna en timme senare när frukosten lagt sig? Känner du att dagen tar dig dit den vill eller styr du skutan med järnhand själv? Att inte ha något att göra kan vara det bästa som händer dig. Eller att skjuta på att göra det man tänkt. Bara för att det inte passar för stunden. Allt har sin tid.
Jag uppmanar alla att lyssna igenom hela Tom Waits enorma låtkatalog, varje låt, och ta in allt han berättar. Om ni vill att det ska nypa till lite i hjärtat, på gott och ont.
Flippin' stel och konstig
Min mage gör konstiga ljud och jag känner mig inte på något sätt hemma i min egen kropp. Jag längtar till våren när man kan vara ute och motionera mer och då jag förhoppningsvis orkar lite mer så jag kan ta det skrämmande steget och besöka ett gym. Jag måste få tillbaka de muskler jag förlorat och det finns ingen tid att spilla i mitt unga liv.
För övrigt så surrar det runt i huvudet. Jag har väl runt 50 000 olika projekt på gång och jag diktar och försöker läsa böcker på löpande band så att expressenutgåvorna av klassiker kan lämna våran lägenhet. Jag önskar intensivt att det var fler timmar på dygnet.
Åkte till Borlänge idag igen. Blev hämtad av papi och Hanna och avnjöt en trevlig musikstund med gamla godingar som "your diary" med de glada skotska gossarna i Franz Ferdinand, ett trevligt the Doors-potpurri, Hannas angliska indiesmarrisar och en del annat. Imorse började jag dagen med att vika tvätt till Tom Waits album Mule Variations som jag rekommenderar varmt till alla som håller musik om hjärtat (både albumet och att vika tvätt till det). Sen tog jag itu med min dag och skapade en något för tight byxdress i viskos. Jag provkör den imorgon och ser om jag kanske lägger upp en bild på hur den blev senare. Jag är fortfarande lite osäker på om den blev bra eller inte.
Nu kommer här en reflektion över hur social och spontan hänger ihop. När man möter upp med vänner och bekanta för att umgås och konversera gör man det helst under avslappnade former. Man vill ha en känsla som är otvingad och trevlig vänner emellan. Men på grund av varierande orsaker och situationer kan man ibland ha tappat den känslan i en relation. Den naturliga påföljden då är ett distanserande som i mångt och mycket är nödvändig för att man kanske i framtiden ska kunna ta upp kontakt igen. Har man då inte tappat denna känsla utan istället känner att trevligheten bara ökar i omfång bör man skapa sig en spontan men medveten kedja av planerade eller icke-planerade (det senare är dock svårare att åstadkomma då man får lita till slumpen och liknande) möten och träffar. Detta renderar i att man har ännu mindre tid att ägna åt de man kanske släppt på banden lite till. Problemet med detta är dock inte så svårt som man kan tro och det bästa rådet är att bara låta tiden flyta på. Att börja nysta kommer bara skapa ännu mer spänd stämning. Spontaniteten är viktig i relationer till vänner, den blåser nytt liv i vänskapen och hindrar den från att fastna i fraser som "hur är det med dig", "vad längesen vi sågs", "vad ska du göra i helgen" osv. Så en sund kombination av galna upptåg och, så att säga, schemalagda aktiviteter är att föredra.
Obehöriga äga ej block eller penna
obönhörligen gör det ont att känna
obotlig längtan efter någonting nytt
någonting trampat och någonting flytt
Just had to
"Skålade i champagne med systern på lyxkrog" Jag var bara tvungen
Silverpappa
Ny falang av SneakyBastardBureau, hängsmycken med kedja i form av noter i äkta silver av silverkonstnären Peter Lakso :) görs på beställning, 250 kr. 
Och kort togs genom kalejdoskop
Lite bilds
Vi sände upp en lit'n varmluftsballong, efter mycket om och men i blåsten i Bergebo
Och där flög den. Vi förljde den en bit med bilen, men tappade den när vi kom ner en bit för berget. Om ni hittar en aluminuimring ute i naturen kan det vara vår, oops.
Relativt nysydd jerseyklänning till Nietszch. Sys upp på beställning, inte så dyrt! Jag gör härmed också en SneakyBastardBureau-mapp på facebook där jag lägger upp det jag sytt. Kika gärna.
Min käre broder är så bra på Alfapet.
Som sagt.
Kylan
Eftersom mitt indian-namn fortfarande är Snoret Rinner så uppskattar jag inte helt fullt ut att det är svinigt kallt utanför dörren. Men jag har idag fashionat till en huva/sjal som värmer rätt bra och dessutom är rätt avantgarde. Slänger upp lämplig bild senare eventuellt. The Sneaky Bastard Bureau utökar sig successivt, då jag har så mycket tid över att sy etc. Samlar mina egna ideér och modeller i en bok, hoppas på det bästa och vill gärna intressera alla, hihi!
Pezar mig igenom livet
Som jag älskar att vara tillbaka i Borlänge. Och idag var jag för första gången på Biltema i denna megamaxade köpstad där affär efter affär bara brer ut sig över de välbekanta hemkvarteren. Monstruöst kallar jag det, men tydligen vill kommunpolitikerna ha det så.
Mina dagar som hundvakt börjar lida mot sitt slut och jag njuter av hur Hanna jagar Tintin med kameran för att filma hans stretchrutin efter han legat och vilat. Men jag vet inte riktigt ännu om jag vill skaffa en egen hund. Har varit väldigt nyttigt att få ta hand om en rackare i några dagar though.
Längtar efter att få diskutera filmen Mustaschen med någon, men det ser inte ljust ut.
Och peppar för att VINNA alfapet över Hanna en gång för alla ikväll.
Talvilakki
Gjorde mig en rejäl vintermössa
TSBB
Veckan som gått
Gullebror kom till enkis och vi käkade renskav med god aptit!
Vi åt frukost-på-bricka varje morgon, kändes fint.
Guldfyndet idag.
Hund i tröja.
Varför nyårsafton var soft
Satt i soffan hemma hos pappa och höll honom sällskap eftersom han måste vara stand-by för jobb. Finfint med en sober far och ingen lust alls att festa, vilket jag inte ens bör göra just nu, och stickandes ett sovdjur i godan ro. Kunde inte bli bättre, god mat, ost och kex, Pommac och korv-ost-oliver på pinne. Skönt att åka och hämta Hanna halv fyra istället för att vara den som blir hämtad. Ibland räcker det bara för en att vara med den lilla tokiga familj man har och komma till pappa och sova i avsågad våningssäng med MussePiggnattlinne. Som avslutning vill jag bara påminna alla bekanta jag har som sysslar med dans om att ni ska vara väldigt glada att ni kan träna och att eran kropp orkar det. Tänk på det nästa gång ni tycker det går lite dåligt, eller den där trippla piruetten inte sitter. Ni kan iallafall sätta preppen innan ni snurrar och ni kommer upp från golvet om ni böjer er ner på knä.
Olika saker i omlopp
Efter att ha åkt en sväng i kvällen med papi och Hanna och handbromssladdat med bilen och lyssnat på Hannas Anglo-indie-hour känner jag mig beredd att skriva några ord som sammanfattning av året som gått. Året då jag blev sjuk och föll handlöst i det så kallade skyddsnätet i svenska samhället. Året som gått snabbare än något annat år och som trots att det vände på mitt liv ändå inte känns som det varit särskilt händelserikt. Året då jag insåg hur svårt det är att försörja sig om något oförutsett inträffar och året då jag insåg hur förgänglig den mänskliga kroppen är. Men istället för att förlora hoppet förlorade jag muskler och orken att dansa och träna. Fast i min egen kropp kände jag mig lat och ohälsosam, men fick slå bort de tankarna och fokusera på att inte tappa aptiten. På både maten och livet. Och det gick bra, alldeles utöver förväntan, och jag har mer än tusen saker att vara tacksam för idag. Men sanningen är att ingenting i livet kommer gratis. Ingen kan hjälpa dig i ditt innersta mer än dig själv. Man måste vilja ta sig igenom det och man måste vilja tänka positivt.
Så vad gjorde jag? Jag vill säga en sak. Något av det sköraste man kan hantera är den tunna tråden som är relationen mellan dig och de du älskar. Och något av det mest krävande man kan ta sig igenom är processen att tvinna den där tråden tills den är så stark att den aldrig kommer brista. Det har jag ägnat mig åt 2009, de processerna har jag startat och de är igång nu.
"Driving home for christmas" är en låt jag finner släpig
Nu tänker jag skriva liksom bara alltså liksom det som kommer ur min hårlösa skalles djupa inre, trots att det där inte bor mycket konkreta tankar för tillfället. Till alla er som någon gång tyckt att jag är rolig så vill jag säga tack, jag älskar att få er att skratta, gärna på min bekostnad. Jag vet att nästan ingen vill veta något om hur mitt år varit, månad för månad så det blir ingen årskrönika, alls. Men det blir många tack till er som hört av er och hållit armen om min svaga rygg i denna tid som varit. Jag hoppas att ni vill fortsätta kramar i all evig framtid.
Julen är min tid för familjen, tänker på ingen och inte på tingen, på riktigt känns det viktigt, känner grym känsla i magen av att vara i lag. Har till och med tagit mig tid att bli sentimental idag. Pappas gran var i 90 grader som en tant med ont i rygg och vader men det kapades och skapades en rakare stam, min syster älskar because i got high har dock ingen use för en afrokam. Sötaste, klipska tjejen hon är när hon säger die motherfucker när hon spelar såhär xbox, oskyldigt, legospel, bättre det mer än krig som är pantat och fel.
Att dricka i terräng, att sova dubbelsäng, att vakna på en äng(!), att missa en poäng, att inte överskatta kläng, att ge sig in handgemäng, att gå på dejt med mannekäng, råka sladda bil en sväng, använda uttrycket slit och släng, när tårna syns bak gobeläng
Men att dricka i terräng, att sova dubbelsäng, att bära byxor utan häng, kräver mer än kraft och däng, om du vill lyckas i ditt gäng, kan du göra en gratäng, inte verka alltför sträng, så blir det ljud i din refräng
My sweets, jag kan teasa er med att jag snart kommer lägga upp lite sköna stickade grejer på haltaknekten som kommer kunna beställas enligt överenskommelser. Mer om det senare. Nyligaste tillskottet är en sk. fräck frack-jacka, lätt bolero som kan, om så önskas stickas större till mer koftliknande skapelser, inget är omöjligt. Har massa tid att sticka etc. när jag nu ska rehabba mina labbar.
Ni som sagt mig saker som jag kommer ihåg, även om ni inte kommer ihåg det så är jag en sådan människa som minns. Jag värdesätter minnen och upplevelser. Ungefär som att ha matsäck med sig när man är på färd, kunna ta fram en macka när man är hungrig, ta fram ett minne som kan värma en för stunden. Det är ändå lite värt tycker jag. Det är inget fel med att minnas, så länge man kommer ihåg att leva i nuet också.
God jul på läsarna
Lite guld
Massa skit-blomflugor
Nu är dom här igen, lagom till jul samlas dom över hela lägenheten och förpestar min tillvaro. Av någon anledning kommer dom fram såhär i vintertid, nu när det blivit riktigt kyligt ute. Dom härstammar ur våra vackra krukväxter men där slutar likheterna. Dessa småjävlar, dessa envetna kryp, dessa äckliga överalltflygande smågamar. Och när dom inte flyger, då kryper dom på allt eller dyker ner i ett glas eller en kopp man har framme. Fy och tvi vale säger jag för dom. Viftar man bort dom har man ihjäl dom för dom är så små, och då får man klegg på sig. Vi har satt ut fällor med sockerlag åt dom men dom verkar inte ge minsta respons på det. Btw schampot Respons, finns det fortfarande? Det med kolibrin. Jag har inte varit i affärer på länge...men jag tror jag minns att det kommit i ny tappning, lite färggladare. Som ju allt schampo ska vara nuförtiden.
Jag försöker förgäves ladda upp en bild på mina franskor (bröd) som jag bakade tidigare i veckan, men det funkar inte. Blir inge bilder här inte.
Veckans låt
Mat, garn och små, små barn
Hur är det med torsken? Har beståndet säkrats? Kan någon upplysa mig så jag vet om jag ska känna dåligt samvete att min inbakade torsk idag smakade så jäla bra.
Jag vill nu så snart som möjligt komma hem till hemtrakt; Dalarna 2.0 superextra osv. osv. Den känslan som infinner sig i huset när julen är i gång. Känslan av att vara på plats. Samla sig och inte behöva ta så mycket ansvar, mer än att man ska trivas i det forna hemmet. Bra för mig när jag inte får ta i så mycket. Här i Enk. kan jag inte riktigt slappna av, har för mycket att stå i med hushåll etc. Lite pyssel innan jul måste jag också åta mig, men min darrighet i händerna gör det lite besvärligt. Men det ska nog gå.
Låt he bara som rulla på lite nu tänker jag, låt det gå i lagom takt en dag efter en dag, låt det komma lite i taget den där kraften som kommer igen, men låt det spira i min hjärna mera nu och mindre sen
Elin vaken!
Kan inte sova. Först ont i märgen, så det väckte mig vid halv tre och nu kan jag inte somna bara för att jag tänker en massa skoj jag ska göra när jag nu blir utskriven. Åka till hemtrakt 3, baka massa bröd en hel dag, fixa glöggen etc. bara göra hemmasaker, om jag hinner innan julen, älskade julen, ska firas i hemtrakt 2. Längtar efter allt. Att inte vara isolerad och ha relativt lindriga besvär efter transplantation får det att riktigt suga i mig efter all normalitet.
Det Snäll-Laksoska mathäftet har också utökats inatt, med en pastasås. Nu får ni gärna ge mig tips på vilket typsnitt jag ska använda till själva utformningen av häftet. Och snälla säg inte comic sans, hihi.
Ska försöka sova nu, sitter inne på toan här för att inte väcka papi :)
Klarre
Gjorde klart min stickade tröja för några dagar sen. Den blev inte riktigt som jag tänkt mig, men helt ok.
Fyrrar
Igår sköt dom raketer uppe vid slottet och mycket folk samlades. Vet inte riktigt varför, något sades om julmarknad för första gången etc...Var rätt fint iallafall. Dock inte alls i samma klass som, låt oss säga, Festival Salute (hihi, lokalpatriotisk).
