"Honey when it comes to love..."
Detta fält måste fyllas i
Du har en speciell ton
som du slår an
jag bannar den som skapat allt
att den gjorde dig till man
och mig till heterosexuell
Efter middag
Så sitter han jag bor med i vardagsrummet och är ett levande bevis på att man inte behöver ha intagit alkohol för att kunna veckla in sig i komplicerade och flummigt virvlande diskussioner. Jag däremot sitter i köket och funderar på en nattmacka, om nån timme kanske.
P.S Han sitter inte i vardagsrummet själv, två vänner till deltar i diskussionen. Tyckte det var värt att förklara. D.S
Man (inte jag alltså utan människa av hankön) lämnar porrbutiken, säger: "Hejdå, tack! Vad fin du är!" till hon som äger den.
Har haft en trevlig dag med kaffe och fransk film, socialt umgänge och skratt etc etc. Sitter nu här lämnad åt mitt öde, ensam då lillebror pärlbåt är på s.k. gymnasiefest (vilket röj!). Men jag ska jobba, pyssla och titta på mer franskfilm minsann.
Började röra mig lite mer idag också. Göra min kropp mjuk igen. Vill ha en ateljé både för sömnad och måleri. Känner mig inspirerad nu vid helt fel tillfälle. Flaming rat's ass.
Emotion
Var på dansstudion både igår och i förrgår kväll och kikade på när Cattis hade klass. Det var nog nåt av det bästa jag kunde göra just nu. Det gjorde mig väldigt lycklig, motiverad och varm i hjärtat. Mitt i allt detta grubbel ang. att inte jämföra sig med andra och vara avundsjuk på folk som sänder sina liv i andra riktningar än man själv går. Saker är som dom är, alla gör som dom gör, allt blir som det blir. Och det är skönt när man väl kan come to terms med det.
Som en liten stund
"Så ser man crepé med lite andra ögon"
Försökte övertyga Hanna om att hon måste ha klackskor för att vara Hollywood, och vad gör hon? Fryser till ett ögonblick, spänner ögonen i mig. Och sätter på "Stad i ljus".
Kinderägg
Har just tömt en hylla i en affär för första gången i mitt liv. Det finns nu inga fler lådor Kinderägg att köpa på Coop Forum i Borlänge.
Om att trilla dit på gamla tankar:
Varför ska man ner och rota i gamla minnen? Eller nä, man kan inte ens kalla det minnen, för minnen känns som att de bör vara nostalgiska och avnjutas med ett visst mått av sentimentalitet. Men förnimmelser då kanske. Iallafall är det så lätt att trilla dit, att irra dit i hjärnans snirkliga, dunkla gångar. Bara man är ensam och situationen lämpad. Så finner man sig själv sittande begrundande tid som flytt och som betyder shit idag. Saker man upplevt med folk som inte bryr sig längre. Folk som med den allra största säkerheten mänskligheten kan uppbåda, INTE sitter hemma på kammarn och minns.
Nej nu drar jag till Clas Ohlson med mina familyhomeboys.
Good day!
Undrar
Undrar om Robyn legat med många i branschen för att få jobba med såna som Snoop etc.... (drömmande ScrubsJD-uttryck i ansiktet) Älskar hur som helst Backseat med alla snubbsen, se nedan.
Så mycket work in progress
Sytt på som en apjävel de senaste dagarna, men det är skönt att ha något att göra. Och roligt också.
Veckans låt, lätt
Sam Cooke!
In my heart forever. Tragiskt död, skjuten av en motellföreståndarinna under underliga omständigheter, mitt uppe i sin karriär. Men vilken sångare, vilken entertainer. Lyssna för fan på live at the Harlem Square Club inspelningen från 1963!
Shdikt
Jag har en tanke om livet
som man inte kan bedra
hur vi tar allting för givet
och sen låter det va
Jag ser din blick för jag kollar
men du lämnar din kropp
och försvinner i diset
innan taket tar stopp
Våran länk mellan varandra
verkar bruten till slut
du början titta på andra
medan jag andas ut
Det är så lågt här i rummet
kvalitén på det där
det verkar tröttnat och ljummet
och du säger såhär:
Jag bara pratar om personer
som liknar mig
för jag är less på de toner
som jag nu ser hos dig
Hur kan man prata kring festen
och förbi människorna
och helt missa resten
utom tennisskorna?
Big Bamboo
Jag ska försöka förklara något mycket svårt för er. Hur det känns i mig nu när jag tillåter mig att tänka på hur mycket jag saknar dansen. Hur det pirrade till i hjärtat ikväll när jag hörde en bit av "Jag är en vampyr". Min biljett in till Danscenter. Hur jag mådde de månader jag fick dansa på hel halvtid, för mig mer intensivt än någonsin. Känslan av hur du bygger något, att din kropp är med om något stort. Mycket större än jag kunnat ana. Hur man kunde känna sig massiv men ändå transparent, drömmen om de stora uttrycken, viljan att säga sin sak till världen och människorna i kring en.
Jag vill i ord säga hur jag saknar allt det. Hur det känns när min kropp tar stopp. Det kommer riktiga, äkta, jobbiga tårar och tanken gör ont även om den måste få finnas där.
Jag minns hur jag koreograferade ett ömtåligt solo till "Despair in the departurelounge" på vardagsrumsgolvet i våran tomma lägenhet innan vi hade flyttat in. Minns ögonblick då allting satt och ögonblick då dagen var dålig och inget ville sig. Minns hur otroligt bra Vädret blev i slutföreställningen. Vänner och dans, djupt seriöst och oseriöst omvartannat. Minns hur det kändes för mig att vara 5 cm från golvet i spagat och kommer då tillbaka till tanken att jag på sätt och vis måste börja om från början nu.
Men dämpat inom mig hör jag hur något manar och säger att det är värt det, att det är värt att fortsätta och att jag innerst inne inte glömt drömmen. Att jag innerst inne fortfarande inte kan sluta drömma fram dans.
Skodon
A och O när man provar skor är att få den så att säga "privata" eller om man så vill, "civila", skon utanför spegelbilden och på så sätt eliminera den från att bli ett störningsmoment i själv betraktandet av den "nya" skon.
"Men drick varannan vatten liksom om du tar med en dunk hembränt!"
Var på Kupolen idag. Tänkte: "här var det ju fint.....fan vad fult det är". Neeeeej men skämt åsido, det är inte bra med konsumtion men på något sätt är det en aktivitet att dela med andra, lite shopping med sin syster känns gemytligt. Efteråt känns det inte jättebra, eller jo, man är nöjd med sina köp men inte de konsekvenser de drar med sig, varken på det personliga, privata planet eller det globala. Mitt ansvarstagande sätts i skymundan och så är det med det. Iallafall en trevlig stund med Nietzsch.
En sak jag kommit fram till idag är att jag inte tycker om att äta frukost ensam. Iallafall inte när det finns en morgontidning att kika i. Ty jag får sån lust att diskutera det som står i tidningen. Och det är så svårt att minnas allt man vill dryfta tills man träffar en människa igen liksom. Faktum är väl att det på alla sätt är trevligare att inmundiga frukost i en grupp på minst två personer. Blir lite mer riktigt då. Annars kan man lika gärna äta på stående fot och inte ens öppna tidningen. Än mindre brygga färskt kaffe.
Dagens gjort
Småkakor och detta urtjusiga stickade skurkärringspannband
Med lek och nöje i paint
Barbafamiljens representant på Jamaica, Barbafari
Några ord om kärlek
En avslappnad känsla av värme i hjärttrakten och en nykter blick
Jag älskar dig min medmänniska, vän och beskyddare
Jag älskar dig med ett hjärta som slår hårdare för oss varje dag som går
Jag saknar din värme när du är ifrån mig och tar vara på varje stund vi är tillsammans
Utan krav, utan patetiska gester, utan lögner och spel, tar vi oss genom vad som kommer oss för
För i sanning är den kärlek som är okonstlad, mogen, öm och egen
våran
