sneakybastard

Saker och ting förändras på ett ögonblick när man är sjuk. Häng in och håll ut. Och hoppas på det lilla hoppet.

Såg två tänkvärda, välgjorda filmer igår och idag. A serious man av bröderna Cohen och Metropia av Tarik Saleh. Om ni inte vet nån film att se när ni moodar att se film, så kanske ni kan ge någon av dom en chans.

Jaaaaaaag vill göra saker. TVn har konstigt gjort mig inspirerad på senaste tiden. Eller det kan också vara andra intryck.

Hihi, kul!

Speciella du

Igår kväll var jag tvungen att ta en insomningstablett för att jag hade så mycket tankar i huvudet att jag inte kunde sova. Tänkte på att jag fortfarande inte målat stolarna i köket, att jag inte flyttat tidningskorgen, att jag inte kollat efter en skänk att ha i köket och sovrummet etc. Men mest av allt, allt jag vill sy! Sy och visa för allmänheten! Så ni som gillar kuvertväskor kan kika på bloggen i framtiden då jag så fort jag kommer från sjukhuset tänker dra fram en liten kollektion sådana signerade Sneaky Bastard Bureau. Jag kan knappt vänta. Min fingrar glöder och min nya skräddarsax vill fram!

Verkar inte som att jag kommer kunna få några pengar av försäkringskassan heller. Och handläggaren visste inte ens om det gick att söka i efterhand. Jag har inte haft en inkomst sen jag blev sjuk för mer än ett år sen och jag behöver verkligen hjälp med att betala för att jag blivit sjuk. Kan ju inte söka jobb pga smittrisker och mitt obefintliga immunförsvar och vill inte leva på pengar från föräldrar när jag är 22 år gammal. Trodde verkligen att man kunde få hjälp med bidrag när man nu hamnat i en sån tråkig situation som jag men det visar sig att man på något magiskt sätt, trots att man är lyckligt ovetande, skulle planerat det lite bättre innan man fick leukemi.

Idag är det dags för fas två av värdshusvärdsutmaningen, jag kallar det "Sämskarbogatan 49, Papi Edition". Som ni kanske listat ut så är jag hemma på permis igen över natten men denna gång är det min far som håller sällskap. Det blir en evening av lyxpizza i pajform, dålig (kanske?) tv och korsord. Kanske också ett litet glas sprite med is , alltså med e och utan sprit givetvis.

Inatt sover min kära mor första natten hemma hos mig. Jag fick permis till imorgon lunch från sjukhuset och vi har handlat tulpaner, lagat mat och tittat tv och jag har känt mig både som Plura och mysig världshusvärd. Imorgon väntar mysfrukost!

Jag väljer att på detta sätt meddela att jag fått ett nytt återfall i leukemin. Jag orkar inte ringa alla jag borde ringa, så ni som läser det här ser det iallafall. Så ringer jag när jag orkar. Men jag skulle vilja be er alla i min närhet att leva era liv så sant ni kan, att aldrig låtsas vara glad och lycklig om ni inte är det. Jag vill att era liv och eran vardag ska vara underbar för er och jag skulle aldrig önska någon jag älskar något ont eller att någon ska behöva sätta sitt liv on hold. Men kanske skulle det vara bra för vissa att få en glimt av en tanke på att svårigheter gör oss starkare, att man kanske någon gång tänker på att det är perpektivet till andra som gör oss till människor. Ta inte alltför mycket i era liv för givet, man vet aldrig vart man hamnar imorgon.

Japp, there it is, out there now, in all it's glory, under magnifying-glass. Elin Snäll Laksos nya uppenbara hobby. Att tokbuda på My little Ponyhästar från 80- och 90talet. Men jävel vad folk är beredda att betala kosing! Jag har snöpts på konfekten fleeera gånger. Ska rota fram de jag redan lekt med och känner väl från vindsförråden och sen är det bara Skydancer och Starshine som jag vill lägga vantarna på, sen lovar jag att sluta. Lovar.

Det måste vara någon form av ryggskottstjosan...Tur att jag har en magnifik lillebror som säger åt mig att djupandas.