Man glömmer inte de ställen där man mådde bra

Åkte ifrån det som jag ändå måste kalla mina hemtrakter. Även fast jag var dryga 6 år gammal när jag lyftes därifrån. Att leva där på nån vecka på sommaren och nån enstaka weekend på ett sportlov är inte nog.
Vissa delar av hjärtat längtar bort. Till ställen man trvis lite mer på grund av minnen och saker man upplevt där. Det stannar kvar, man glömmer inte ställen där man mådde bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0